25 OKTOBER
Frågan är om det gör oss glada eller om vi i själva verket borde bli livrädda för oss själva och för hur vi tänker ?
Studiebedraget kommer varje månad , år efter år , men ändå blir jag lika glad varje gång det är dags för kontot att bli påfyllt . Vem blir inte det , det är jag och resten av världen som lyser upp lite extra när pengarna kommer . Varje månad kommer pengarna och varje månad blir jag exakt lika shoppingsugen ! Det går inte att göra någonting åt det och det stillar sig inte förens jag går ut genom den plingande dörren med en påse i handen . Mm , jag måste helt klart erkänna att jag blir så galet glad av att köpa kläder , och aacessoarer ! Älskade halsband , väskor , sjalar , örhängen , hårprylar ! Jag kan inte vara i stan och gå i affärer utan att komma hem med ett par örhängen eller ett halsband , det går inte . Jag har en riktigt stark förkärlek till sådant och jag älskar det . :)
Igår var jag med några kompisar i stan och vi spenderade dagen genom att fika och gå i affärer. Vi skrotade runt på bästing söder och jag fastande såklart på monki . Jag hittade en toksnygg mörk , mörk marinblå kjol med hög midja + en silverfägad slikes tröja , och det var kärlek vid första ögonkastet ! Det fanns inget annat än att jag skulle ha de två plaggen och efter mycket krångel med mitt dumma , dumma kort så blev kläderna mina . Det är löljligt , nästintill patetiskt , hur glad man kan bli för lite ihopsytt tyg , men oj vad glad jag var när jag höll ett stadigt tag runt plastbanden på min påsen och vi fortsatte götgatan ned . Riktigt , riktigt glad .
Då är frågan vad den där tillfälliga lyckan är för någonting egentligen ..? Jag kan säga att jag fortfarande blir tokglad när jag tänker på mina köp och det kommer jag antagligen bli ett tag framöver , men den där kjolen och den där tröjan kommer inte göra mig innerligt lycklig i längden . Dem kommer knappast att , på ett ordentligt och grundligt sätt , hjälpa mig med mitt liv och göra mig mera lycklig . Men egentligen , vem säger att allting måste ses i ett längre perspektiv och långsiktigt ? Om den här kjolen gör mig glad några dagar framöver , ska jag inte då få vara glad och lite små stolt då ? Vem ska dömma mig och påpeka att jag inte värderar "rediga" saker högst , vem ska säga till mig ? Och framför allt , ska jag eller varför ska jag överhuvudtaget bry mig ?
Konstaterandet är att det gör mig glad just nu men hjälper mig egentligen inte .
Frågan är om det gör mig glada eller om jag i själva verket borde bli livrädd för mig själv och mitt sätt att tänka ..?
Studiebedraget kommer varje månad , år efter år , men ändå blir jag lika glad varje gång det är dags för kontot att bli påfyllt . Vem blir inte det , det är jag och resten av världen som lyser upp lite extra när pengarna kommer . Varje månad kommer pengarna och varje månad blir jag exakt lika shoppingsugen ! Det går inte att göra någonting åt det och det stillar sig inte förens jag går ut genom den plingande dörren med en påse i handen . Mm , jag måste helt klart erkänna att jag blir så galet glad av att köpa kläder , och aacessoarer ! Älskade halsband , väskor , sjalar , örhängen , hårprylar ! Jag kan inte vara i stan och gå i affärer utan att komma hem med ett par örhängen eller ett halsband , det går inte . Jag har en riktigt stark förkärlek till sådant och jag älskar det . :)
Igår var jag med några kompisar i stan och vi spenderade dagen genom att fika och gå i affärer. Vi skrotade runt på bästing söder och jag fastande såklart på monki . Jag hittade en toksnygg mörk , mörk marinblå kjol med hög midja + en silverfägad slikes tröja , och det var kärlek vid första ögonkastet ! Det fanns inget annat än att jag skulle ha de två plaggen och efter mycket krångel med mitt dumma , dumma kort så blev kläderna mina . Det är löljligt , nästintill patetiskt , hur glad man kan bli för lite ihopsytt tyg , men oj vad glad jag var när jag höll ett stadigt tag runt plastbanden på min påsen och vi fortsatte götgatan ned . Riktigt , riktigt glad .
Då är frågan vad den där tillfälliga lyckan är för någonting egentligen ..? Jag kan säga att jag fortfarande blir tokglad när jag tänker på mina köp och det kommer jag antagligen bli ett tag framöver , men den där kjolen och den där tröjan kommer inte göra mig innerligt lycklig i längden . Dem kommer knappast att , på ett ordentligt och grundligt sätt , hjälpa mig med mitt liv och göra mig mera lycklig . Men egentligen , vem säger att allting måste ses i ett längre perspektiv och långsiktigt ? Om den här kjolen gör mig glad några dagar framöver , ska jag inte då få vara glad och lite små stolt då ? Vem ska dömma mig och påpeka att jag inte värderar "rediga" saker högst , vem ska säga till mig ? Och framför allt , ska jag eller varför ska jag överhuvudtaget bry mig ?
Konstaterandet är att det gör mig glad just nu men hjälper mig egentligen inte .
Frågan är om det gör mig glada eller om jag i själva verket borde bli livrädd för mig själv och mitt sätt att tänka ..?
Kommentarer
Trackback
