malinewalinnea

Idag om en vecka och sedan idag om en vecka + en dag .

Om en vecka börjar dagen precis som vanligt och skoldagen flyter på i vanlig ordning , det är senare som det händer saker som sticker ut från det vanliga . Vi tar nämligen våran packning , sätter oss på ett tåg och hoppar sedan av på centralstationen i Linköping . När vi kommit av tåget , irrat runt och tillslut hittat en taxi att åka med, bär det av mot lägenheten som bara väntar på oss . Bäddning av sängar , omklädnad och allmän installation antar jag kommer vara nästa punkt på schemat innan vi drar ut i stadsdjungeln och stämmer av läget . Om en vecka + en dag är dagen . Dagen då vi återigen ska köa , frysa och längta tokigt till kvällens mening . Lars Winnerbäck - Linköping , sporthallen - 2007/12/08 . Kvällen kommer bli perfekt känner jag på mig redan nu . Jag ska till Linköping för att se Lasse med mina några av mina bästaste vänner , Yollan , Maria och sist men inte minst Carro :)

Jag säger bara idag om en vecka och sedan idag om en vecka + en dag .

Jag tror jag har världens bästa mormor. Faktiskt , på riktigt tror jag det , ingen kan ha en så bra mormor som jag . Igår var jag i stan och jag och bästing mormor möttes på centralen . Därifrån bar det av med tunnelbanan till gamla stan och det underbara fiket Kladdkaka . Där spenderade vi tiden genom att äta lunch och fika blåbärspaj . Inget café i världen har sådan god blåbärspaj som det fiket tror jag , det har i alla fall inte varit något som ens varit i närheten av det ännu . Efter fikandet kände vi för att röra på oss och promenerade vägen till Gallerian och gick i affärerna där innan vi fortsatte vår lilla shoppingrunda . När vi kom ut ur den sista affären konstaterade vi att det snöade och styrde stegen mellan kryssande människor mot centralen . Vi skildes åt , hon gick till tunnelbanan hem och jag mot pendeltågen . När jag satt där på tåget och gungade fram och tillbaka såg jag till min förtjusning att lagret av snö blev tjockare och tjockare varje station vi stannade på. När jag klev av tåget var det tillräckligt mycket snö på perrongen att skorna sjönk ned en bit och kylan ifrån den omslöt foten . Inga bussar gick så jag bestämde mig för att vandra biten hem och jag gick där i halvt snökaos , massor av kläder och med musiken på . Det kunde verkligen inte ha blivit bättre tror jag , det var så tokigt mysigt att jag inte skulle byta det mot alla sommardagar i världen . Snön lade sig som ett tunt täcke över min jacka och jag gick där och log för mig själv . Mormor , jag tror jag har världens bästa mormor. Snö , jag vill ha massvis av snöö .

Du är underbar och min pappa är en skit .
Inatt kommer han hem . Kom hem , kom hem , kom hem pappsen  :)

Idag har jag ridit landslagshäst i fälttävlan , en gubbe som har gått med placering i EM , är Nordiskmästare och mycket annat och hans namn är Bonito . Min käraste Marias älskade hjärtevän, hennes bästaste Bosse . Slå den om ni kan .

Det är konstigt egentligen hur mycket man kan komma fram till en söndag morgon, bara några timmar innan solen ska gå upp, och man själv är på hemgång efter kvällen och nattens äventyr. Hela kvällen har man studerat hur fulla människor har diskuterat världsomfattande problem, varierat med att se på hur patetiskt genomskinliga alla raggningsförsök är, och man själv har varit helt nykter. Det är en upplevelse alla ibland borde testa, för på något sätt är det ganska lärorikt tror jag. Kvällen ifråga innehöll en hel del positiva moments, men framför allt gav de oss tillfällen att komma till insikt med lite allt möjligt. Det var summeringen av denna insikt som jag och Yollan kom fram till där på morgonkvistens hemgång endast några få timmar innan vi skulle kliva upp igen. Vi var glada där vi gick på den fyra minuters långa promenaden hem ifrån festen där ingenting som skulle ha hänt hände.

Yollan var arg, arg som ett bi, och vi kunde självklart inte somna på ytterligare ett tag utan låg och pratade, men vi var nöjda. Nöjda över att vi kommit fram till något och vi hade gått hem, inte ramlat, utan gått hem. Trots allt var vi tacksamma med vad kvällen hade givit oss och vi hade riktigt riktigt roligt där vi låg och skrattade i mörkret.

Jag ramlar. Jag står inte säkert på två stadiga ben som helt håller mig uppe trots alla förutsättningar. Jag får i princip aldrig helt stabilt underlag att sätta fötterna på, som jag kan ta mig över med avslappnade steg, utan måste hela tiden vara beredd på att halka till.

Å andra sidan, jag faller inte. Aldrig att jag skulle snubbla till så att jag ramlade, och sedan tillåta mig själv att falla. Jag vågar inte, jag vågar inte falla.

Jag halkade till. På en stor istäckt vattenpöl förlorade jag balansen och kände hur jag direkt började tappa det stabila jag alldeles nyss rört mig på. Snön som innan täckt isen så väl började mina fötter snurra runt och ytan av det stelnade vattnet kom närmre och närmre, jag föll, nästan. Det var så nära, så jäkla nära att jag nästan snuddade vid marken. Då insåg jag att isen, som på långt avstånd ser så len ut, innehöll grus. Grus som skrapade mig när jag nästan föll, när jag nästan slutade kämpa för att försöka resa mig upp.
Då reste jag mig, borstade bort snön från mina kläder och fortsatte att gå.

Jag och Yolanda är riktigt riktigt bra på att ramla. Vi fastnar där och kan varken kämpa oss upp eller tillåta oss att falla. Vi ramlar, snubblar, drubllar, snavar, men aldrig att vi faller. Men nu går vi, hand i hand och vi tänker inte ramla förens vi faller helt. Inte många förstår varför jag är glad, men satan i gatan vad glad jag är. Jag ramlar inte, inte just nu, utan nu går jag. Nej föresten jag går inte, jag skuttar. Skuttar fram med Yollan i handen och vi varierar mellan att sjunga Håkanbråkan och Lasse. Glad, jag är glad och jag hoppas att du min käraste vän går lika stadigt som jag just nu gör. För sida vid sida, tillsammans hjälps vi åt.

Det är inte ofta jag skäms . Nästan aldrig faktiskt och mitt ansikte byter inte många gånger färg till en röd tomat . Orka skämmas brukar jag känna , det som är gjort är gjort och jag kan inte spola tillbaka tiden och inte ändra på andra människor . Nej jag tycker det är ganska onödigt och slöseri med energi på att gå omkring och skämmas för allt eller inget .
MEN , det där var riktigt pinsamt . Jag visste inte om jag skulle skratta , skrika eller gråta och jag tror att jag i stundens hetta körde en salig blandning av de olika varianterna . När Matilda fällt sin kommentar , trodde jag att jag skulle dö eller något liknande . Visste inte riktigt vad jag skulle göra utan slängde mig i ren panik rakt över ett bord . Sprattlade som en fisk samtidigt som varje liten droppe energi i kroppen försvann i samma ögonblick . I'm sorry boys and girls , men jag kan dock inte avslöja pinsamheten . Ehum , personen i fråga hörde det antagligen ganska friskt och det räcker gott och väl . Det fula är att det egentligen inte alls är något pinsamt för , ehum eeäh , det är väl hm , lungt mellan oss ..? 
En del av mig hatar fortfarande Matilda , jag får se om aggresionen runnit av mig i sömnen och jag kan prata med henne i morgon . DUMMA Matilda min vilda !


Det måste dock varit riktigt galet roligt för den/dem personerna som uppfattade vad som hände . hahahahha
Jag dog , Matilda dog , Linnea dog , alla dog .  hahahahha matilda din skit . <3

Kvällen i fråga har jag , och ska jag , spendera med familjen .
Mysmiddag , promenad med hunden och som uppföljare ska vi nu bunta ihop oss i vardagsrummet och se film . Mamma och pappa spelade tidigare idag chockade och konstaterade att vi borde fira , fira att jag håller mig hemma en lördagskväll . Ha ha ha , jätte kul tyckte jag ...

Antagligen kommer jag inte erkänna det för dem , men ibland är det trevligare att hänga med dem än parta loss faktiskt , mihi . Mamma , pappa och bästaste bror , käraste Familj Vanlij .

VI SKA FESTA MED MALIN IKVÄLL!!!!!!!!!!! <3<3<3  PINGIS OCH SPAGETTIBEN FÖRFAN!
Jag kom verkligen inte ihåg vad hon menade och när hon sa att det kom från 2006-09-22 förstod jag verkligen inte . Hon påminde mig med ; Boris . Då kom jag ihåg och vilken kväll . Mina damer och herrar jag kan looooova er att en sådan tilltaggning , som jag gjorde den kvällen , efter att ha däckat har ni aldrig sett i era liv . Aldrig , inte en chans .

Yollan :  " haha, spy (visst gjorde du?) däcka, jag kommer upp två timmar senare o frågar hur det e, du hoppar upp o säger, klarvaken: Ska vi inte gå ner o dansa lite? " 
Jaaa, din tilltaggning efter däckandet HAHA ! det var det bästa jag någonsin bevittnat .

Den kvällen hade båda sina ljusa och mindre ljusa stunder men kul ,  det hade vi . Riktigt kul .

Glad eller något sånt .

Jag vet inte varför men jag har varit så otroligt glad idag och jag har verkligen inte kunnat sluta le och skratta . Det började imorse på bussen när jag åkte till skolan . Buu , nu ska jag ha två timmars matte och jag kommer inte förstå någonting tänkte jag och njöt av det som jag trodde var de sista minutrarna i positivitet . Men nej , efter två timmars matte med formellösningar på andragradsekvationer och inlärning av pq-formeln var jag fortfarande på strålande humör ! Jag fattade allting nytt i matten och jag satt med Carro och hade skoj . Sedan geografi där vi ägnade hela lektionen åt att sjunga , prata och skratta . Jag lyckades med att inte läsa ett enda ord i boken och att disskutera musik med min lärare . Hemgång med trevliga prickar och sedan kom jag hem till världens bästa vovve . Därefter pluggade jag innan jag stack ut och sprang tillsammans med min käraste Yolanda . Vi var fääääätt duktiga och sprang med katten hoppande omkring oss . Det var mys och sedan tokskönt att duscha efteråt . 

Helt enkelt , den är dagen har varit bra utan någon speciell anledning .

Webbdesign .
Snääääälla , snälla , snälla alla unga människor som funderar på att välja denna linje , gör det inte . Det är den tråkigaste , mest tidsutdragande och återigen långtråkigaste kursen du ever ever kan välja . Det hela blir inte bättre om det är så att du råkar gå på Rudbeck och ha Sattar till lärare . Nej , nej , nej , situation förbättras helt klart inte . Han delar bara ut VG eller MVG , ska man inte ha det får man byta lärare . Han är dessutom världens snääällaste och IG finns inte . Gör du sedan ett fel , i stil med att döpa en fil till ett svenskt namn någon gång , BAM ! halshuggning och ett fett IG . Hans varje-lektions-predikan brukar vara i 5-10 minuter . Dock har den smugit sig upp till närmare 20 minuter någon enstaka gång . Hjälp oss stackare som måste sitta där och lyssna . Det går inte med ord at beskriva hur otroligt låååååååååååååååångtråååååkiga två timmars lektionerna är . Buuu .

Så snälla , tänk på vad du ger dig in på innan du väljer webbdesign .
tack för mig

Jag kan inte riktigt sätta ord på hur jag känner mig , men den här dagen har varit konstigt underbar på något sätt . Det var väldigt länge sedan jag kände mig så lugn och nöjd inombords . Inte bara korta stunder med impulsiv lycka , utan jag har varit helnöjd med allting hela dagen . Från det att jag vaknade i Nicke's typ tvättstuga imorse tills nu när jag sitter här , och det kommer antagligen hålla i sig tills jag somnar om ett tag . Det beror säkert på flera saker , men den största anledningen är nog att jag är så fruktansvärt stolt över mig själv med hur jag har hanterat mina tankar och min självinsikt . Så otroligt nöjd är jag och det känns så bra . Det är inte alls bra och jag önskar inte att jag hade behövt lägga det åtsidan , men nu är det så och jag är hur som helst nöjd . Min stackars famlij har som följd antagligen fått skavsår i öronen p.g.a. mitt ständiga uttalande om hur myyyyycket jag äääälskar den här dagen ! men det struntar jag i . Hela veckan har varit jätte jobbig och Hjärter Dam har krampaktigt kramat min hand , men idag har hon tagit några steg tillbaka och går nu istället en bit bakom min rygg . Jag har tillbringat dagen med att göra absolut ingenting och det har varit så galet skönt . Bara tittat på film , lyssnat på musik och fixat i mitt rum , bara varit . Det är riktigt underskattat att inte ha någonting att göra och att ha tråkigt , det är jätte nödvändigt att ha det långtråkigt ibland . Jag har absolut inte haft tråkigt idag , men dagen har gått så otroligt långsamt och det känns som att det var en vecka sedan vi vaknade upp som små isbitar imorse , och det är jag så himla glad över . Nu ska jag avsluta denna underbara dag med att lyssna på Lasse och bara vara en stund till . Förhoppningsvis drömmer jag om ingenting och ska det vara någonting så kräver jag att det ska vara om när jag och Yollan flyttar in i vårat slott . Så ska det vara bara . Nej jag säger bara ;


nöjd , nöjd , nöjd , grabben här är riktigt nöjd .

Yolanda Aravena

Att ha en riktigt bästa vän. Att ha någon som är lite bättre än alla andra och som du verkligen värderar högt. En person som vet allting om dig och som du själv vet allting om. Någon som du inte behöver utbyta ord med för att veta hur det står till eller om någonting är fel. Tryggheten, det är nog det jag tycker är det allra bästa med riktig vänskap. Att kunna prata om allt mellan himmel och jord, samtidigt som tystnaden kan vara nog så härlig. Någon som du kan lita på i vått och torrt, en riktig bästis.

Jag har en sådan vän och hennes namn är Yolanda. Dig har jag känt i 12 år och vår vänskap började när jag var 5 år. Du var ett år äldre än jag men redan då mycket kortare än mig. Vi träffades när vi var små och harvade runt på tjocka, lurviga shetlandsponnyer. Det jag egentligen kommer ihåg från den tiden var att du hade ett illgrönt platsskelett som nyckelring. Liten som jag var tyckte jag förstås att det var aaaascoolt och, aah, det var väl så det hela började.
Jag ska varna er alla för att träffa någon och bli riktigt bra kompis med den, för jag kan säga att sedan dess har jag inte lyckats bli av med henne! Hon har naglat sig fast och hängt med mig och mitt liv nu, liksom en uppskrämd katt i ett träd. Hon vägrar att lämna mig ifred lika mycket som katten vägrar att klättra ned mot den skällande hunden. Trots allt så är jag faktiskt inte så fruktansvärt ledsen för att du är min kompis och vi har känt varandra så länge. Kanske förvånande men, ja, jag är hemskt, otroligt nöjd med att du finns i mitt liv och för att du orkar med mig i alla med och motvindar som blåser på oss. Visst, det vore fel att säga att jag aldrig velat bli av med dig och det finns självklart korta korta stunder då du har legat högt upp på min shitlist, men aldrig att jag inte velat ha dig som bästa vän.

Men lite det jag sa tidigare, det bästa är tryggheten. Medan åren går hinner man inte riktigt se allting som händer och riktigt förstå hur mycket man hinner med, men oj vad vi har hunnit göra saker. Alla de hundratals gånger vi suttit i våra sängar fram tills det blivit ljus och bara pratat, pratat och pratat. Det spelar ingen roll om jag ser ut som "hejkomochhjälpmig" eller om jag kommer i finaste plaggen för du står ut med mig i alla fall. Alla gånger vi suttit på bussen hem "dagen efter" och inte kunnat stå upp för att vi skrattat så av synen av oss själva och allt som hände kvällen innan. När vi släpar oss ur sängarna klockan 05.30 och cyklar hela vägen till stallet, hur snygga är vi då på en skala? Haha. Jag tror, och framför allt hoppas jag att alla här inne har eller får en sådan bra vän som jag har och får uppleva allt det sjuktroliga vi gör tillsammans.

Du var 5 år när jag lärde känna dig och nu är du 18 år. Det är ett ganska bra tag och jag hoppas att du aldrig kommer att tröttna på mig och klättra ned mot den skällande hunden, för jag lovar att jag aldrig ska göra det. Idag tar du studenten och jag är så otroligt stolt över dig. Du är något utav det bästa i mitt liv och min allra käraste vän. Käraste, käraste, Yolanda, Yollis, Yollan, Fiskbulle, Guldis och sist men inte minst, Ylleboll.

Vi är lördagens änglar som virvlar i stan.

NU ÄR DET 16 DAGAR KVAR TILLS DEN 21 NOVEMBER OCH
LARS WINNERBÄCK I ANNEXET !

Idag har jag varit i stan med Yolanda , min bror Johan och våra kompisar Emil och Lisa .
Jag och Yollan var fortfarande ruskigt trötta efter igår typ , eller jag vet inte , men här är lite bilder ifrån igår :D