malinewalinnea

Jag är glad säger jag när folket frågar . Folkets svar blir att jag alltid är glad .
Men jag är inte alltid glad säger jag . Folket svarar joo .

Om det nu är så att jag varje gång någon frågar är glad eller inte , spelar det nu inte så stor roll , för nu är jag glad . Jag hoppar inte omkring här i korridorerna och snurrar fram och tillbaka , nej det gör jag inte . Känslan som infinner sig inom mig nu är någonting mycket mera helande . Lugn och stillsam istället för snurrande . Det känns som om att jag glider omkring här i korridorerna ibland alla människor som i min egna lilla värld . Min Ipod håller mig sällskap och i den kan inte Håkan och brännö serenad lämna mig ifred , den spelas om och om och om igen . Jag vet inte riktigt varför , för speciellt uppmuntrade är den inte , men just nu är den så rätt . Redan innan helgen kände jag på mig att denna helg skulle bli lite bättre än alla andra . Jag visste inte på vilket sätt , men jag kände på mig att det var någonting annorlunda . Lugn , jag kände mig så lugn och hela helgen har jag verkligen levt igenom , någonting som jag annars har väldigt svårt för . Lördagens höjdpunkt var när Matilda kom och såg Titanic med mig och vi pratade och pratade . Det bästa på söndagen var när vi sedan åkte till stallet och red ut på en lugn långritt och bara mös . Igår var vi lediga och jag ägnade dagen åt att vara i stan med Evelina och vi promenerade runt på Söder och längs vattnet . Det är denna helg som har givit mig den här känslan , känslan av att vara lugn och nöjd . För just nu är jag nöjd , så nöjd som jag inte varit på länge , och det för egentligen ingenting . För en gångs skull känner jag mig också fin , ganska söt faktiskt , och det känns bra . Allting känns faktiskt bra , bra bra bra . Mjhihi , jag är glad . Nu ska jag bege mig iväg till mitt skåp och återigen trycka tillbaka ett steg på låtlistan och lämna mig själv till världens bästa Håkan .