malinewalinnea

Jag måste ha hästarna i mitt liv för att jag ska må bra .
Jag måste ha allting som har med dem att göra för att fungera som jag ska .
Jag behöver ha min egna frizon där jag bara kan vara . Jag behöver den delen av mitt liv , jag behöver veta att jag alltid har någonstans att ta vägen .

För mig är det en nödvändig vetskap , att veta att jag när jag vill kan traska upp till stallet . För hur mitt liv än ser ut , så är det som om allting försvinner när jag ser de gula byggnaderna . När jag kliver in genom dem tunga dörrarna och på en gång blir omslingrad av den välbekanta lukten , då försvinner allting som inte har med hästarna att göra . Livet bortsett från hästarna , är det som skapar tankar och lycka men även problem . Men det är som att allting rinner av mig när jag står på gårdsplanen redo att kliva in i stallet , som att jag vänligt men betsämt ber tankarna att hålla sig borta . Det är tillåtet att göra så eftersom jag är medveten om att vårat kontrakt innebär att jag plockar upp dem på vägen ut igen . Efter det kliver jag in i stallt och lämnar resten av mitt liv utestängt .

Det är skönt , det är faktiskt obeskrivligt skönt . Att ha en frizon där du vet att du kan riktigt vara dig själv , att du kan bara vara och ägna all din energi till dessa underbara djur . För för mig är dem underbara , dem gör mig lycklig .

Men ibland lyckas tankar och problem smita in samtidigt som ja¨g . Ibland är det även så att det tillvaron skakas om innefrån stallet , att det är där problemen dyker upp . För mig är det inte okej att dem gör det , för jag vill att det ständigt ska vara den platsen där jag alltid är lycklig , som alltid gör mig glad . Det är inte okej att lugnet förvrids . Men tillvaron förvreds och jag var för trött för att orka kämpa , för trött för att orka städa upp allting igen . Folket märkte att jag inte ville , att jag var för trött , och folket ordnade försiktigt upp det själva . Men jag orkar inte vänta på deras insikt , så återigen svalde jag det och tänkte att jag i alla fall struntar i dem , att jag får fixa det själv .

Idag har jag tillbringat drygt fem timmar till att återställa ordningen innaför dörrarna , tala om att det är innuti som det ska vara säkert och lugnt . Att det är insidan jag ska alltid ska kunna falla emot och veta vart jag har . Trasan ihjälpte mig , hon gav mig kraft att orka . För varje gång jag ser henne blir jag glad , och Insidan runt omkring henne kan vara ostadig och dan , men hon finns där för mig . Med sin mjuka päls som jag så gärna ryktar varje dag , med sina ben som jag så gärna lindar om . Med sina underbart vackra ögon som jag så gärna beundar , och med sin ständiga närvaro som jag så gärna har .

hon gör mitt hjärta lyckligt .