malinewalinnea

... och återigen befann vi oss där , där i det gula huset på Stora Wäsby gård . Den här gången var ganska lik alla de andra gånger som vi har umgåtts i huset med snett golv och blommiga tapeter , skillnaden var att det här var flera år senare . Det enda som egentligen var annorlunda var väl frisyrerna som hade blivit kortare eller längre och att vi allihop satt där med flera livserfarenheter nu än då .  

Vi hade inte setts allihop tillsammans på så länge , ändå känner vi varandra tillräckligt bra för att det ska vara precis som förut . När jag är med dem här människorna och när jag ser dem , då blir jag glad . Jag tycker så mycket om dem att jag liksom blir darrig i bröstet och inte kan sluta le .

Lite senare på kvällen stor jag och Carro och kikade på våra vänner som satt vid bordet och skrattade , och konstaterade : " det är vi som är här som är grabbarna . Det var vi som var the bullerbygang, som träffades varje dag i skolan och varje helg , som var vänner under de jobbigaste åren i tonåren , som gömde sprit i Marias skrubb , som kollade på alldeles för många filmer , som alltid skrek gangbang och mosade varandra i den stenhårda bäddsoffan , som skrattade och skrek, och som stod ut med varandra ändå . Det var vi som var grabbarna .

Jag somnade till att Martin satt och hetsläste jeopardyfrågor och alla de andra satt och skrek tillbaka påhittade svar + massor av skratt . Själv skulle jag upp 05.45 och jobba , men inte ens det kändes jobbigt just då . Jag var nöjd .

Helt enkelt ;

jag diggar dessa kissemissar massa !