malinewalinnea

Mamma fnös och sa ; " Varför ska människan alltid dras till det utmanande och farliga ? " Mina föräldrar såg inte så glada ut längre , de stirrade på mig med förfärade blickar . De såg ut som om jag precis hade avslöjat att jag i hemlighet haft ett förhållande och nu skulle gifta mig med Marilyn Manson . Att jämföra grabben , som jag inte ens vet vad han heter , med Marilyn Manson är kanske att ta i , men jag kan väl medge att han inte ser ut att ha varit pojken som satt hemma och kollade på På Spåret med sina föräldrar hela sin uppväxt . Hon fortsatte ; " Det är bara att kolla på hur det är i min klass , vilka pojkar är de populära ..? Jo det är dem stökiga grabbarna som tjejerna springer efter " .

Jag såg nog ganska trotsig ut där jag satt på andra sidan matbordet och sa ; " Jag tror att det helt enkelt är så vi människor är . Vi ger upp och tröttnar om spänningen saknas och letar hela tiden efter situationer eller människor som ger oss det vi söker . Medvetet eller undermedvetet dras vi till dramatiken " .

Jag vet att jag fungerar på det viset . Det grundar sig antagligen i både livsglädje och osäkerhet . Det är både bra och dålig , kul och jobbigt . Allting hör nog till att jag tror jag kommit in i en ny fas av mitt liv . Jag känner mig härligt upprorisk och okontaktbar och vill mest skrika att ; " stjärnorna glittrar och ingen jävel når mig nånsin mera " . Jag vill ha roligt hela tiden och träffa nya människor , på samma gång har jag aldrig varit så glad för de vänner jag redan har !

Vi har sagt till varandra , lovat varandra att vi ska ha roligt den här våren .
Jag och flickorna ska har ruggigt skoj !