malinewalinnea

grabbjävel .

frågan gick ut på att få fram ett svar om hur vida han var en rrrata eller inte , svarsboken svarade att det inte spelade någon roll , och det är ju sant , för jag skiter egentligen i att han troligtvis råkar vara en självgod egoistisk översittare för jag vill ju faktiskt bara hångla .

jag konstaterade att han var där

hon frågade hur läget var

jag svarade att jag hade hånglat och sa att hon skulle hångla

hon sa att hon skulle överväga saken , det skulle i alla fall var för min skull

några timmar senare kunde vi konstatera att folk vaknar upp tillsammans med människor de vinglat hem med bara för att dem egentligen vill ha denna människas kompis

varför dras vi till oåtkomliga grabbar ?

varför dras vi till dem som vi vill ha även då vi vet att dem inte går att ha , och som vi innerst inne inte heller kommer vilja ha när det väl gäller ?

det är frågan .

ändå är det dem här grabbarna som gör så att knäna viker sig för oss ,

fastän dem egentligen inte ser så bra ut eller är så roliga .

någonslags fascination över det vi får men inte får .

jag tänker på killen som har fult hår .
hon tänker på grabbarna som är dryga men kanske ingenting mer .
inte särskilt bra .

så vi ältar skiten om och om igen och skrattar åt att dem antagligen aldrig ältar oss . ändå är det det som är lite utav själva tjusningen , om man nu ska se det så . fast vad är det för någon jäkla tjusning egentligen ..? äh .

i och för sig känns det som att chansen att jag ska träffa på honom igen är gankska liten , men om vi nu skulle göra det så vet vi ändå hur det skulle sluta . hur det brukar sluta . haha det roar mig

jag börjar på allvar fundera på om svarsboken inte talar om sanningen i alla fall .
 jag skiter i vilket , vi kan bara ha kul
din äckligt fulsnyggheta grabbjävel