malinewalinnea

Jag jobbade från klockan 06.00 i morse .

Jag såg inte åt hennes håll på 8 timmar .

Jag slutade 14.00 på eftermiddagen.

Hon stod i hagen och jag stod i dörröppningen ut mot gårdsplanen .

För första gången idag hade hon fått syn på mig och med spetsade öron tittade hon på mig.

Jag hade inte sett åt hennes håll på 8 timmar , nu kunde jag inte sluta .

Jag viskade hej . Hon gnäggade .
Sedan gick hon fram och tillbaka längs staketet och brummade , stannade upp och tittade på mig . Hon gnäggade igen .

Med steg som var lika osäkra som om jag gått på en lina med himlen som fallhöjd närmade jag mig hagen . Jag grät och kunde inte sluta . Jag nuddade hennes päls och klappade hennes hals .

Herregud vad jag saknar henne .