21 juli 2016. Fredag
Jag och Lisa startade dagen med en powerwalk och därefter åkte vi till stan. Vi besökte en masajmarknad och tog oss till ett av de få ställena (i alla fall som jag vet) där det går att hitta GOTT kaffe! Lyckan när en skummig latte står framför dig - började nästan gråta haha. Väl hemma igen hann vi med lite träning igen medan solen lös varmt. Så härligt!
Morgon walk under en klarblå himmel och i Tanzaniasolens morgonsolen - DRÖM!
Imorgon är det dags för temadag nummer två, vilken fokuserar på malaria. Mat är inhandlat, gåvorna har vi sedan förra veckan och vi ser fram emot föreläsningen med vår karismatiska föreläsare för dagen!
22 juli 2016. Pussel och fotografering
Igår eftermiddag hälsade jag, Agnes och Jonas på kidsEN och i och med tredje sitting blev pusslet färdigt! Jonas fick även i uppgift att ta nya "klasskort" på barnen, och vem kan tänka sig vackraste motiv att fota?
21 juli 2016
Idag traskade vi till marknaden här i USA River där vi bor. Det är en verklig upplevelse att befinna sig på dessa plaster med alla människor, färger, kläder, frukt, kryddor, verktyg och miljontals andra ting. Jag blir lite mer bekväm i den organiserade röran för varje gång haha.
19 juli 2016. Kvällsmöte
Igår arbetade vi administrativt inför kommande lördags temadag med fokus på malaria. Arbetet bestod av att ta fram information, faktablad, quiz och lekar för barn, allt på temat malaria. Dagens gåvor, myggnät, är inhandlade sedan förra veckan. Imorgon fortsätter vi med renskrivningen samt har ett inbokat möte med ett HIV-läkarteam som vi hoppas kunna samarbeta med inför den tredje temadagen, vilken har tema HIV.
WorkWorkWork!
19 juli 2016.
Det var ju härligt att solen strålade, att grabbarna vann sin fotbollsmatch med 5-1 och att både Mount Meru och Kilimanjaro visade upp sig när vi igår agerade forbollssupportrar!
18 juli 2016. Temadag Hygien
Första temadagen. Fokus på hygien. Jag skulle sammanfatta dagen med att säga att samtliga medverkande, såväl arrangörer som deltagare, gjorde det bästa av situationen och att det resulterade i en bra dag!
Dagen anordnades på samma plats som förra året, på en tomt/gård som ägs av Baba i byn Imbaseni. Precis som inför den fösta temadagen under förra årets projekt var det inför denna dag svårt att veta vad vi kunde förvänta oss. Hur många hade nåtts av informationen om dagen? Vad skulle invånarnas inställning vara? Hur många personer skulle överhuvudtaget dyka upp? Det var mycket som var oklart och mycket vi funderade över. När vi anlände till platsen var matteamet och musikansvariga redan på plats samt en skara barn som smög omkring på tomten. Vi satte igång med förberedelserna på plats och sakta men säkert fylldes det på med deltagare. Jag känner att det är mig övermäktigt att försöka beskriva precis vad som hände under dagen men jag ska försöka stapla upp det.
Jag och Chuga höll en kortare engelskaträning med de närvarande kidsen med hjälpa av flashcards som vi framställt. Eloge till barnen som utan måste deltog engagerat! Anledningen till engelskaträningen är att vi märkt att det finns ett stort intresse av att lära sig engelska, dels från grunden och dels utvecklande för de barn som läser engelska i skolan.
Som vi alla vet blir det inte alltid som en tänk sig och tyvärr uteblev dagens föreläsare. Till följd av detta höll jag och Dio föreläsningen tillsammans, jag på engelska följt av Dio som översatte till swahili. De områden som vi berörde inom temat hygien var vikten av att tvätta händerna, borsta tänderna samt sanitet såsom tvättning av kläder och städning av platser där bakterier frodas.
Inför dagen hade vi införskaffat bord och stolar samt material för att teckna. De vuxna som kom fick här möjlighet att teckna vykort som vi sedan köpte av dem. Tanken är att vi nu kan sälja vykorten vidare för Danainis räkning och på så vis dels stödja enskilda människors ekonomiska situation och dels finansiera Danainis framtida arbete. Att teckna kan även lätt anses vara en aktivitet för barn men i denna situation gavs möjlighet till en avslappnad och kreativ stund för umgänge. Många kvinnor deltog i tecknandet och många vykort målades under fin stämning!
De gåvor vi för dagen delade ut till besökarna var relaterade till temat hygien. Varje påse innehöll därför en tandborste, en tandkräm och en tvål var.
Utöver detta lektes många lekar, åts det mycket mat och besökarna visade än en gång upp sina fantastiska danskunskaper!
När vi trötta som rymdillrar packade in oss i Paulos (taxichauffören vi använder oss av här i Tanzi) bil för hemfärd kunde vi konstatera att det varit en lyckad dag där cirka 200 personer deltagit.
Jag ser fram emot nästa lördag då det är dags för temadag nummer två med fokus på malaria!
17 juli 2016. Uppdatering kommer!
Så fort jag får tag på wifi till datorn så ska jag skriva och ladda upp bilder från gårdagen då den första temadagen gick av stapeln! Det var en lyckad dag med kära återseende, dans, skratt och cirka 200 deltagare!
17 juli 2016. Smufflarn
Vi har utsett Baba till jordens största smufflare. Precis så som han ser ut här på bilden, så smufflig
är han haha.
Idag övrigt har vi ägnat dagen åt att återigen besöka det barnhem där Agnes förut volontärarbete och att knipa den sista av kvällssolen!
16 juli 2016. Förberedelser
Typ såhär ser det ut när 200 goodiebags till årets första temadag ska göras iordning. Kaos in tha house haha. Då dem första temadagen fokuserar på vikten av hygien innehåller påsarna denna vecka en tandborstar, dn tandkräm och en tvål.
Tillslut blev det i alla fall klart och tillfredsställda kunde vi packa alla påsarna klara inför temadagen!
16 juli 2016. Möte
Det är/har varit riktig sjukstuga här hemma denna vecka! Vi turas om men hoppas bli bra allihop tills nästa vecka!
Hur som...Igår var jag och Lisa på möte med ledaren för den teatergrupp som vi kommer att arbeta med under vår fjärde temadag (samma grupp som vi arbetade med under sommaren 2015). Gruppen består av 24 personer vilka skriver och framför pjäser i till exempel skolor och för olika stammar. Pjäserna är främst skrivna i utbildningssyfte för att på så vis kunna lyfta samhällsdiskussioner och sprida information och kunskap. Angående gruppens medverkande i Danainis arbete under sommaren 2016 är arbetet igång och vi ser alla fram emot vår dag tillsammans!
13 juli 2016. Inhandling och utdelning
Igår spenderade vi dagen inne i stan för att handla material till temadagarna. Plastbord- och stolar, 150 myggnät m.m. På bilden är vi inne på en marknad och dealar pris och antal på myggnäten!
En ska aldrig köpa någonting till utgångspriset, det ska ALLTID dealas, diskuteras och prutas. #BabaslivsrådNr2
Idag har jag tyvärr legat hemma och varit magsjuk men resten av gänget åkte till Maji ya Chai för att dela ut och sätta upp flyers och inbjudningar till temadagarna och prata med Byäldste samt med det matteamet som kommer laga mat under temadagarna. Sakta men säkert krymper Att göra-listan!
12 juli 2016. Master i Mänskliga rättigheter
Förstahandsvalet som råkade bli ett andrahandsval (vilket gangt som en liten råtta i mitt bröst sedan i april) men som löste sig ändå! Från och med augusti och två år framåt läser jag Master i Mänskliga rättigheter. WOHO! SÅ PEPP!
12 juli 2016. Förberdelsee
Förmiddagen har startat med fortsatta förberedelser inför lördagens första temadag, vilken har fokus på hygien. I eftermiddag ska vi in till Arushas innerstad och inhandla material (t.ex. gåvor i form av hygienartiklar till lördag!
11 juli 2016. Att kämpa emot pommesen
Förra året hade jag sällskap av Frida och i år har jag sällskap av ingen mindre än tuffaste handbollsproffset Lisa när det gäller att försöka hålla den inte alltför GI-inriktade maten någorlunda borta!
Baba säger att vi i normala fall ska äta varje mål i tre omgångar. En potrion - vila, en andra portion - vila och sen en tredje potrion. På så vis ersätter vi de kalorier vi tappat under dagen. När vi tränar säger han att vi ska äta fyra omgångar. Vet inte om ett träningspass om dagen kan rättfärdiga fyra portioner pommes till middag, men det är ju fett gott hehe. #BabaslivsrådNr1
10 juli 2016. WorkWorkWork
Inom en snar framtid hoppas jag ha tid att skriva ihop en sammanfattning över vad vi har för oss här nere i Tanzania, varför vi är här och hur arbetet med Danaini är tänkt att se ut denna sommar. Sammanfattningsvis kan sägas att vi för andra året i rad ska anordna temadagar för lokalbefolkningen i byn Imbaseni, tillhörande Arusha. Efter överläggning med folket här har årets tre förta temadagar ett fokus på rätten till hälsa. Den fjärde dagen kommer bestå av en pjäs framförd av den utbildningsteater som vi samarbetade med även förra året. Pjäsen kommer byggas utifrån observationer i byn. Förhoppningen är att samhällsfrågor på så vis ska kunna lyftas och diskuteras på ett neutralt sätt, samtidigt som vi gemensamt med lokalbefolkningen kan se i vilken riktning Danainis framtida arbete kan utvecklas.
Idag ägnar vi förmiddagen åt att administrativt förbereda inför temadagarna. Inbjudningskort och flyers är framställda och kommer att delas ut och sättas upp under nästkommande vecka. Flashcards för engelskaträning är snart färdiga och ekonomin är översedd.
I eftermiddag ska vi besöka ett av de barnhem som Danaini är i kontakt med och där Agnes tidigare arbetat som volontär.
Vi har en bra dag, hoppas ni har det ni också!
9 juli 2016. I'M BACK
Ett år senare är jag tillbaka i Tanzania, hos Familjen, hos Agnes, bland kycklingarna och hönorna och tupparna, bland alla frukt, bland allt organiserat kaos, med utsikt över bergen och tillsammans med de fantastiska människorna här. Tre dagar in och lugnet i mitt bröstet är ett faktum.
26 augusti 2015 . Hemma
Den 13e augusti lyfte flygplanet från Tanzanias mark och den 14e augusti landade jag och Frida på svensk mark. Vi flög in över Arlanda och Sverige har nog aldrig sett så svenskt ut. Skog, skog, skog vart än vi såg när vi kikade ut genom den lilla flygplansfönstret. Luften var svalare att andas trots att solen lyste och sommarSverige strålade, så mycket mindre fuktig jämfört med den luften vi andats under de tidigare sex veckorna. Vi traskade fram i korridorerna med våra handbagage och upprepade gång på gång någonting i stil med "vi är hemma, vi är hemma, herregud, vi hemma nu". Vi fick våra bagage och när vi kom ut i stora hallen stod våra familjer där och väntade på oss. Det var så himla fint att se dem, det kändes som att jag hade kunnat krama dem för evigt.
Att komma hem var en av de konstigaste och mest oklara upplevelser jag varit med om ur ett känslomässigt perspektiv. Att sätta sig i en bil där avgaserna inte läckte in i kupén, som hade bälten och som inte var smyckad med diverse dekaler och loggor, det var konstigt. Att komma kliva ur bilen och traska in på baksidan av huset hemma hos mamma och pappa och se att allt såg likadant ut, det var konstigt. Att lägga sig ned i det nästan onaturligt gröna gräset och titta upp i himlen var konstigt. Det sista var märkligt både eftersom jag nästan överhuvudtaget sett en grön gräsmatta under hela min utlandsvistelse men också för att den ljusblå himlen jag tittade upp på gömde samma stjärnor som den himlen jag tittat upp på i Tanzania. Saknaden, vemodet, alla miljoner känslor var nästintill lamslagande. Jag var så himla glad för att var hemma hos mina kära men så jävla ledsen för att ha lämnat Tanzania och de människor jag träffat där.
"Hur har du haft det?" har folket frågat sedan jag kom hem. Ja vad tusan ska jag svara? Jag har haft det bra. Så fullständigt livsomvälvande fantastiskt obeskrivligt bra. Ändå är det ingenting som jag riktigt kan sätta ord på, som jag kan förklara så att någon förstår och vad jag riktigt menar. Det är frustrerande att jag aldrig kommer kunna ge en rättvis bild av allt jag fått uppleva men jag blir rörd bara av att tänka på engagemanget som folket här hemma har visat inför jag och mina reskamrater har haft för oss därnere. Såhär knappt två veckor efter hemkomst börjar jag komma in i vardagen igen, börjar finna mig i att det är här i Sverige jag är och jag börjar hitta tillbaka till rutiner. Däremot har jag kvar känslan i bröstet, den finns där som ett klot fyllt till bredden av kraft, vilja och kärlek. Jag hoppas att jag aldrig tappar bort den.
Jag kommer föralltid vara tacksam för den här sommaren och för den här resan, att jag fick vara en del av Danaini project och dess arbete. Den här sommaren har gett mig mer än vad jag någonsin kunnat drömma om, min tacksamhet är större än störst. Jag hoppas att det här bara var början på min dröm om att arbeta med mänskliga rättigheter och då framförallt barns rättigheter. Jag tycker det är en för himla fin början.
Sommaren i Tanzania 2015, jag älskar dig.
Denna upplevelse med dig är det bästa jag har gjort i mitt liv.
Malin
12 augusti 2015 . Jullieths dag
I söndags var det inte vilken dag som helst, i söndags var det Jullieths dag! Vi fick vara med och fira Julies konfirmation med en heldag a la Tanzaniastyle. Så himla roligt!
Strax efter 08 åkte jag, Agnes, Frida och Julie till kyrkan för att sedan mötas upp av Mama och Baba. Morgonmässan slutade klockan 09 och därefter skulle Julie och de andra barnens ceremoni börja. Om det började då? Nej. Om vi var förvånade? Nej. Ingenting går enligt tid här, allt går i sin egen takt, ingen brådska. Till och med kyrkklockorna ringer tydligen lite som de vill för klockan 10.20 började de klinga och klonga haha.
Drygt 1.5 timme senare började det i alla fall och vilken upplevelse det var! Närmare 700 personer befann sig i kyrkan och det var folk som arbetade för kyrkan, en himla massa av oss i publiken (församlingen? hehe), ca 80 barn som konfirmerade sig och så en stor kör på det. Det predikades och bads böner, sjöngs och klappades händer, dansades och bänkraderna gungade på led fram för att skänka pengar. När kören sjöng sina gospelinfluerade sånger backade av människorna som var där och lyssnade var det himla fint, men när kidsen joinade in var det så sött att jag nästan trillade av bänken haha. Dessutom var de så väldigt tjusiga i sina outfits! Alla hade vit skjorta, svart fluga, svart kjol/kavajbyxa och finskor. Så tjusiga! Hur de vuxna besökarna var klädda ska vi inte ens tala om… SÅ VACKRA. Kvinnorna kom i de mest färggranna dräkterna och huvudbonaderna och svassade fram som drottningar allihop. Alltihop var färgglatt, dräkterna och liksom humöret och stämningen. Alla var så himla glada och stämningen var verkligen fylld av festlighet och firande. Jag har spenderat en minimal tid av mitt liv i kyrkan och aldrig varit på en konfirmation, så att få ta del av Tanzania-versionen har varit så roligt.
På eftermiddagen och kvällen var det mottagning och festligheter här hemma. Familjen pyntade tomten och det lagades enorma mängder mat. Julie skuttade och snurrade och dansade fram i den vackraste vita prinsessklänningen man kan tänka sig, matchat med glittrande smycken och små klackskor. Hon strålade, från topp till tå. Så vacker. Jag brukar ibland uttrycka mig och säga att jag har glitter i magen. I söndags utstrålade Jullieth glitter hela hon.
Vid festligheter är en av traditionerna att man matar varandra. Vi fick därför allihop en efter en gå upp och bli matade at Julie med tårtan haha. Så skojigt!
Vår fina värdfamilj samlad!
12 augusti 2015 . Nicolina
Om man bortser från 11 augusti när det är min egen födelsedag så måste jag ju säga att 12 augusti är ett datum jag tycker är himla viktigt och värt att fira. Idag fyller min älskade käraste Nicolina år! Puss på allt som vi har gjort under de senaste 20 åren, puss på henne, puss på oss! GRATTIS!
Tror jag gjorde det här mästerkollaget förra året men jag tycker så mycket om det så det får användas igen hihi.
11 augusti 2015 . Födelsedag
11 augusti 2015 och dagen då jag får fira min 25e födelsedag .
Helt crazy, när hände det liksom? haha. Nåja min dag har i alla fall varit så himla fin. Vi började med att åka och äta finfrulle på Mount Meru Hotel och jag (vi) kunde inte varit lyckligare. Så mycket god frukost! De hade dessutom ordentlig kaffe, KAFFE. Jag och Agnes hann dricka två kannor innan vi var klara haha. Vi promenerade lite i hotellets trädgård och jag kunde ringa hem. Så fint att få höra mamma och pappas röster. Dagen har sedan varit lite YOLO gällande det mesta och avslutningsvis har vi lagat tacos här hemma. SÅ GLAD TJEJ (er)!
25 årsfödelsedag och jag kunde inte varit gladare än såhär över att få spendera dagen just här, med just de här människorna. Det känns så himla fint, som jag tycker om dem.
